Meny
Efter att ha lämnat den tuffa cyklingen genom Närke bakom mig och likaså den ändå ganska påfrestande delen av Göta Kanal genom Östergötland, var det som att allt ändrades över en natt när jag tog mig in i Västergötland.
Efter att ha lämnat min nyfunna segelvän Roffe, som jag seglat tillsammans med från Gotland, fortsatte min färd till fots från Nynäshamn upp genom Södermanland. Via en sidoled till Sörmlandsleden kunde jag ta mig mot Paradiset, strax söder om Huddinge och Stockholm.
Har du också sett framför dig en magisk natt under stjärnorna, där du somnar som ett barn efter dagens ansträngning medan en porlande bäck vaggar dig till sömns? Men när du väl kommer ut ligger du i själva verket obekvämt, huttrandes och lyssnar till varenda monsterliknande ljud utanför tältduken. När morgonen äntligen kommer är du glad att natten är över då du ändå inte lyckats sova en blund?
Av alla våra 25 landskap, så är nog det jag har störst relation till sedan tidigare (bortsett från de jag bott i), Småland. Här har jag spenderat mängder av somrar, då landskapet var ett mecka för musikfestivaler under mina tonår i början av 2000-talet. Hultsfred och Emmaboda har jag tappat räkningen hur många gånger jag varit i. Likaså Blädinge utanför Alvesta, där några vänner driver den upprustade 60-talsfolkparken Tyrolen…
Längs den här resan har jag faktiskt tagit mig igenom Blekinge inte mindre än tre gånger. Den första gången var då jag gjorde en liten avstickare från Skåne för att överraska en vän som var på Sweden Rock Festival. Andra gången var då min planerade rutt gick igenom landskapets nordvästra hörn.
