Wilderness Stories
Av Linda Åkerberg
Äventyrare, Fjälledare, Kommunikatör, Holistisk naturguide & yogalärare
Wilderness Stories
Av Linda Åkerberg
Äventyrare, Fjälledare, Kommunikatör, Holistisk naturguide & yogalärare
Tältguide
Allt du behöver veta inför ditt köp av tält
Vad har man egentligen ett tält till?
Tältet är en viktig del av säkerhetsutrustningen när du är ute på tur. Det skyddar dig från regn och vind, men också mot insekter, sol och insyn. Du behöver därför kunna lita på ditt tält, men det är också viktigt att du trivs i det. Det är trots allt din bostad som du kommer spendera många timmar i, oavsett om du är ute på en vandring, cykeltur, paddling eller expedition. Att sova tryggt och gott om natten är avgörande för återhämtningen och hur du sover kommer därmed påverka hur du upplever resten av din tur, även när tältet ligger nedpackat i ryggsäcken.
I den här texten hjälper vi dig att reda ut de vanligaste frågetecknen när det kommer till tält, så att du kan enklare kan fatta ett tryggt och välgrundat beslut när det kommer till ditt tältköp.
*
Ett bra tält räcker dock inte för att hålla värmen. Ett tält är inte värmande i sig, även om det isolerar från vind och väta. Du behöver också ett fungerande sovsystem bestående av ett liggunderlag (som isolerar från markylan) och en sovsäck (som isolerar från lufttemperaturen).
Mer om dessa kan du läsa här.
Olika typer av tält
På den svenska marknaden har länge två typer av tält dominerat: tunneltält och fristående kupoltält. Förhållandena i Skandinavien, inte minst i fjällen, är kända för att vara krävande. Det kan slå om snabbt både i temperatur, vind och nederbörd. Därför har många tält traditionellt sett gjorts i mycket slitstarka och vattentåliga material som i och med det stuckit iväg i både vikt och volym.
För några år sedan introducerades en ny typ av tält på den skandinaviska marknaden – lättviktstält, framförallt från USA där långdistansvandring länge varit populärt. Dessa visade sig bli mycket uppskattade även i skandinavien, inte minst bland de som vill vandra långt och länge och bära så lätt som möjligt.


Lättviktstält v/s traditionella skandinaviska tält
Förutom den lättare vikten skiljer sig lättviktstälten genom konstruktion och uppsättning. De flesta lättviktstält är tvådelade och består dels av ett innertält, ofta i stora delar mesh och ett yttertält mot regn och vind.
Det separata innertältet sätts upp först och hakas i tältpinnarna på ett sätt som gör att det automatiskt får en bra spänst, något som annars kan vara svårt att få till på traditionella tält. Mesh’en gör att vikten hålls nere samtidigt som du får bättre ventilation i tältet. Risken för kondens och fuktig luft blir därmed inte lika stor som i tält med tätare duk.
I och med att du kan välja att bara sätta upp innertältet, kan du på så vis få en fantastisk utsikt varma nätter när risken för regn är liten. Du kan också använda inertältet vid pauser för att skydda dig från mygg och andra insekter vid behov.
Yttertältet läggs över, sätts fast och spänns ut sist. Tack vare att det är lätt att spänna ut och att konstruktionen skapar gott om utrymme mellan inner- och yttertält behöver tältduken inte vara lika tät som på traditionella tält, men ger ändå ett väl hållbart skydd mot regn. Vattendropparna rinner lättare av och risken för läckage minskar drastiskt när tältdukarna inte ligger emot varandra.
Vattenpelaren kan med andra ord vara lägre, vilket innebär att duken blir tunnare och därmed lättare. Dessutom torkar den betydligt snabbare, ofta räcker det med bara några minuter i strålande sol och fukten är borta.
Det stora utrymmet mellan inner- och yttertält innebär också bättre luftflöde/ventilation.




Det som får vikten att sticka iväg på ett tält är framförallt tältpinnarna. Genom innovativa konstruktioner och lättare material har lättviktstältstillverkarna kunnat dra ner vikten ytterligare. Istället för att vara tjocka och robusta för att stå emot hård vind, är de konstruerade så att bågen är mer följsam i vinden. Den mjuknar – för att sedan resa sig upp igen. Risken för att de ska knäckas är därför mindre.
De flesta av Big Agnes tält är helt eller delvis fristående, men tältpinnarnas bågar har olika konstruktioner. Modellen Copper Spur har pinnar som sätts samman som ett X, vilket är den mest stabila kostruktionen, men väger därmed också mest. Fly Creek har en Y-konstruktion vilken är betydligt lättare. Tiger wall har en konstruktion på bågarna som är lite av ett mellanting.
Olika modeller

VST-Serien
VST är Big Agnes senaste tillskott och har utvecklats för “the minimalist adventurer”. När du går snabbt och långt och vikten är viktigast
Finns med både tältpinnar och stavar, den lättaste modellen väger så lite som 539 g

Copper Spur
Ett prisvinnande tält som gjort succé inte bara runt om i världen utan även här i Sverige. Det är Big Agnes mest populära modell som lanserades första gången redan 2008.
Med en X konstruktion i tältpinnarna gör det tältet till det mest stadiga i deras katalog.
Från 911g (1p)

Tiger wall
En lättare modell. Förenklad tältpinne konstruktion som får ner vikten.
Finns både som ultralight och platinium ”crazy ultra light”
Från 782g (1p, platinum)

Fly Creek
Fly creek har gjort en änne mer förenklad bågkonstruktion och en stor skilland i detta tält är placeringen på ingången.
Från 754g (1p)

Övriga modeller
Big Agnes är kända för sin innovation och här hittar du modeller som …
Här hittar du allt från bivacskydd, till expeditionstält och tält för bilcamping
Material och tillbehör i Big Agnes katalog
HyperBead™ – Big Agnes egenutvecklade material som är 6% lättare, 50–100% starkare och 25% mer vattentätt än traditionella tälttyger. Utan tillsatta DWR-behandlingar eller ytbehandlingar är materialet mer miljövänligt och har längre hållbararhet, utan PFAS-kemikalier.
DAC Featherlite NFL pole – ett avancerat stångsystem i ultralätt och höghållfast aluminium som ger tältet optimal styrka i förhållande till vikten.
mtnGLO – Ett belysningssystem med energieffektiva LED-ljusslingor som ger jämnt och behagligt ljus i tältet. Kommer med vissa modeller, men kan också köpas separat


Bikepacking – modeller anpassade för cykeln. Med kortare tältpinnar blir det ihoppackade tältet mindre så du kan du fästa det på tex cykelstyret.
Footprint – Ett golv som du lägger under tältet vid uppsättning. Detta är inget måste men kan vid behov vara bra för att skydda golvet lite extra mot vassa föremål och väta. Gör det också möjligt att sätta upp yttertältet endast eller först, vilket kan vara smidigt vid kraftigt regn.
Gear Lofts – För dig som vill ha än mer förvaringsutrymme. Köps separat.
Att välja tält
Att tänka på när du väljer tält
Det finns idag mängder av olika modeller på marknaden och för att lättare kunna välja vilket tält som passar just dig, är det bra att börja med att svara dig själv på följande frågor:

Andra saker att ta hänsyn till
När du har klart för dig hur du ska använda ditt tält finns det också några saker du kan väga in när det kommer till tycke och smak. Vissa saker kan påverka vikten, men öka komforten. Vad som är viktigast är upp till dig. ”Hike your own hike” som uttrycket säger.

Liten tältordlista
Tältpinnar / Tältstänger
De stora bågarna som håller uppe tältet. Kommer i delar som hålls samman med en elastisk lina och som sätts ihop till längre pinnar. Ett tält med fler tältpinnar/bågar är stadigare, men kommer samtidigt bli tyngre eftersom tältpinnarna är den del av tältet som väger mest.
Tältspik
Kortare pinnar/spik som används för att förankra tältet i marken och hålla ner tältduken. Används även till stormlinor.
Ventilation
Luftflöde genom tältet som bla motverkar kondens på tältdukens insida. Ett väl konstruerat tält ger ett lagomt luftflöde utan att det upplevs som blåsigt. Ventilationen är bla viktig för att den transporterar ut fukt från både marken och dig. Ventilationen kan ske underifrån när tältduken inte går hela vägen ner, men också via öppningar i tältduken.
Stormlinor
Linor som går ut från tältet och förankras i marken. Lindrar trycket av vinden, men kan också hjälpa dig få mer spänst på tältduken vilket hjälper mot både vind och regn.
Vestibul
Området utan golv mellan innertält och yttertält. Kallas ibland även för förtält.
Mesh
Halvtransparent, myggnätsliknande tyg som håller insekter ute samtidigt som det ökar luftflödet i tältet.
Vattenpelare
Ett mått för att mäta hur vattentätt ett material är och som anges i milimeter. Om en vattenpelare är 1000 mm, betyder det att materialet klarar trycket från en 1 meter hög vattenpelare utan att läcka igenom. Detta förutsätter dock att materialet är ordentligt spänt och inte ligger emot något annat material.
Att vattenpelaren är hög gör dock inte tältet automatiskt bättre. Ett material med hög vattenpelare blir mer vattentätt, men kommer också ha svårare att släppa ut fukt inifrån, bli tjockare, tyngre och ta längre tid att torka efter att det blivit blött. Även konstruktionen och uppsättningen spelar stor roll för hur ett tält klarar av att stå emot väta.
Tejpade sömmar
Även om tältduken är vattentät kommer vatten leta sig igenom de hål som bildas när man syr i duken. Därför har många vattenavvisande produkter tejpade sömmar, där man helt enkelt förseglar sömmen med ett tejpliknande material. Även blixtlås släpper igenom vatten och kan vara behandlade på olika sätt.
Big Agnes
Big Agnes grundades 2001 i Steamboat Springs, Colorado och är ett av de främsta namnen inom den amerikanska lättviktsscenen. Med långdistansleden Continental Divide Trail strax utanför dörren till deras huvudkontor inspireras de av sina användare och fokuserar på ultralätt vandring och thru hiking. Deras tält hör till de vanligaste på långdistansleder som Pacific Crest Trail och Continental Divide Trail. Big Agnes drivkraft är att inspirera människor att vara ute i naturen genom att skapa innovativ, högkvalitativ och komfortabel friluftsutrustning samtidigt som de tar ansvar för planeten.
2026 firar Big Agnes 25 år som varumärke.
Hållbarhet
Big Agnes arbetar systematiskt med hållbarhet genom att bla använda mer och mer återvunnet material och designar sina produkter för att de ska hålla länge och gå att reparera. De jobbar kontinuerligt för att minska sin klimatpåverkan genom att mäta och rapportera koldioxidavtryck, samt samarbeta med leverantörer för bättre materialval och produktion. De arbetar också på att fasa ut skadliga kemikalier (som PFAS) och utvecklar nya material med lägre miljöpåverkan. Internt arbetar de för att alla medarbetare ska känna sig inkluderade och delaktiga och uppmuntrar till hållbara resvanor och friluftsliv. Dessutom använder de förnybar energi i sina lokaler och samarbetar lokalt för att minska avfall och ta bättre vara på jordens resurser.