Den första juni 2019 gav jag mig ut på vad som skulle komma att bli en 485 mil lång resa genom Sverige. Med hjälp av mina fötter, kajak och cykel, gjorde jag en upptäcktsresa genom landets alla 25 landskap. Jag ville upptäcka landet jag är född och uppväxt i och samtidigt inspirera andra till att också resa mer hållbart i närmiljö.
Nu presenterar jag nu en bloggserie på 25 inlägg, ett per landskap. I dessa kommer jag ta er med på min resa, men också dela med mig av tips, länkar och annan matnyttig info – detta så att du också kan ge dig ut på din egen bakgård!
Landskap nummer 14 på min resa var: Västmanland
När jag lämnade Karlstad i Värmland inledde jag också min längsta cykeletapp. På bara 8 dagar skulle jag ta mig nära 100 mil genom samtliga landskap i hela Svealand. Detta innebar att jag inte kunde dröja mig kvar lika länge i landskapen som jag gjort tidigare. Flera av dem, tog jag mig igenom på bara ett dygn.
Västmanland var ett av de som gick snabbare. Efter att jag vikt av österut vid Hagfors i Värmland ändrade sig snart miljön. Vägarna blev än mer ödsliga och landskapet mer kuperat. Ibland ledde GPSappen mig in på grusvägar, vilka absolut var fina, men det blev tyngre att cykla och de gjorde mig också orolig för mina däck. Efter mycket om och men lyckades jag hitta en funktion i appen bikemap som jag använde för att navigera, där jag kunde markera “Road bike – Avoid unpaved sections” Det krävde dock att jag uppdaterade till ett premiumkonto. Det var det lätt värt.
Den första natten tillbringade jag strax innan Hällefors. Vid en liten ficka jämte vägen låg en badplats där slog jag satte upp min hammock i ett par träd. Dagen därpå fortsatte jag norrut för att sedan komma att pendla, fram och tillbaka över gränsen till Dalarna.
Det som främst slog mig, var hur lite trafik det var. Visst fanns här landsvägar, men de närmaste europavägarna låg långt bort, vilket jag skulle gissa gör att de som bara reser igenom, inte hittar hit. Men några hade gjort det. Vid flera av de sjöar jag passerade stod husbilarna på rad och det gjorde mig glad att se hur okej det var att campa på dessa fina ställen! Min andra natt (som visserligen blev på andra sidan gränsen till Dalarna) kunde jag sätta upp min hammock i ett skogsparti vid sidan av en badstrand med magiska vyer och kanonfint underlag. Det kändes riktigt lyxigt att få ha det så fint och inte mötas av en “camping förbjuden skylt”, likt på många platser i södra sverige.
Det känns som att här finns det ett lugn. Det är ingen genomtrafiksled, inga stora turistgrupper. Bara en samling naturälskare som hittat ett område bortglömd natur. Det är lite synd, att jag så snart måste fortsätta.
Under min färd genom Västmanland passerade jag gränsen till Dalarna några gånger. Bilderna nedan är med andra ord inte på rätt sida gränsen för att höra till Västmanland, men de beskriver ändå den känslan jag hade med mig genom landskapet, så de fick följa med ändå!
Det var så vackert att skönheten till och med väckte mig mitt i natten… 😉
Vilken vy föredrar du, nattens eller morgonens?
Min rutt
Cykel, Hällefors – Avesta
TOTALT: 147 km, 2 dagar
Faktaruta Västmanland
Areal: 8 404 km2
Invånare: 315 000 (31 dec 2018)
Residensstad: Västerås
Landskapsblomma: Mistel
Landskapsdjur: Rådjur
Västmanlands natur
Landskapet ligger liksom Värmland, på gränsen mellan det Norrländska höglandet och dess bergkullterräng i norr, och den Mellansvenska sänkan i söder. Det kan liknas vid en sluttning, med Bergslagen upphöjt i nordväst, sluttandes ned till Mälartrakten med dess slätter i sydost. I väster gränsar Kilsbergen mot Värmland, vilka tros ha bildats genom förkastningar i berggrunden för ca 250 miljoner år sedan.
Landskapet består idag av ca 60% barrskog och mellan de båda delarna ligger ett skogklätt lågland med flertalet sjöar och myrar. Från höjderna i norr rinner flertalet vattendrag som Hedströmmen, Kolbäcksån, Svartån, Sagån och Arbogaån, alla i riktning mot Mälaren. I berggrunden finns också flertalet sprickor och förkastningar i nord-sydlig riktning som skapat djupa dalgångar och flertalet sjöar.
Bergslagen
Landskapet har en stark kulturell historia, av vilken det finns gott om spår av i naturen. Den mineralrika marken i Bergslagen innehåller bla järn, koppar, bly och silver, vilket har gett upphov till flertalet gruvor. Av de uppemot 3000 gruvor som funnits i Sverige, har de flesta varit belägna just i Bergslagen. Bla Sala Silvergruva som på 1500-talet var Sveriges viktigaste naturtillgång.
Berglagen har inga tydliga gränser, utan betecknar hela det område i Mellansverige som haft en betydande bergshantering med fokus på malmbrytning. Det inkluderar främst norra och västra Västmanland, södra Dalarna och sydöstra Värmland., men även delar av Gästrikland och Uppland. Malmen bearbetades i så kallade hyttor och när en hytta ägdes och drevs av flera personer bildade de ett hyttlag. Flera hyttlag inom ett område blev till ett bergslag och därur härstammar namnet Bergslagen som alltså kom att täcka in hela detta område i Mellansverige. I Västmanland finns också flera orter vars namn slutar med -hyttan eller -berg, vilket också härstammar från malmbrytningens historia.
Malmernas betydelse för landskapet
Den malmrika berggrunden i Bergslagen skapades under den så kallade ”Svekokarelska orogenesen”, för ca 1,8-1,9 miljarder år sedan. Denna process la grunden till den urberggrund som finns i hela östra delen av Sverige, ända ner till Blekinge. Under denna period pågick en del vulkanisk aktivitet kring områdena kring Bergslagen (men även i Skellefteåtrakten). Man tror att då denna avtog täcktes landet av hav, vilket värmdes upp av den värme som fanns kvar i magman från vulkanerna. Värmen fick vattnet att röra på sig och cirkulera, vilket började sila fram mineralerna ur askan, som kom att bli våra malmer. Dessa koncentrerades sedan på svalare platser, som på havets botten.
Järnmalmen började brytas redan på 1100-talet och fortsatte fram till andra halvan av 1900-talet. Mycket av det välstånd som byggdes upp i Sverige under denna tid, kom från de inkomster som malmerna genererade då de bla exporterades långt utanför landets gränser. Fram till 1800-talet var Sverige en av världens främsta järnproducenter. I Norberg finns den äldsta gruvan i landet och den äldsta masugnen i Europa.
Förutom den mineralrika marken, har den stora tillgången på skog och vatten i området varit viktig för utvecklingen av industrin. Vattnet har dels använts för transport, men också för att med hjälp av vattenhjul framställa mekanisk kraft. Av skogen fick man ved och träkol som användes i gruvorna, bla för att hetta upp berget till att det sprack, så att man kunde komma åt malmerna.
Naturtillgångarna och transportmöjligheterna gjorde att Västmanland blev ett av de första områdena att urbaniseras i Sverige. Staden Västerås kom på 1900-talaet att bli en av våra viktigaste industristäder. I och med industrialismen började dock de mindre hyttorna konkurreras ut av de stora järnverken, som fanns både i Sverige och utomlands. Priset på järnmalm sjönk vilket ledde till att det blev mer lönsamt att livnära sig på skogsindustrin. Idag finns det bara någon enstaka gruva kvar i bruk.
Idag är många av de stigar och vägar som går genom landskapet, just gamla transportleder och längs dessa kan man tex se spår av de gamla gruvorna, hyttorna, smedjorna och bergsmanshemmen.
Exempel på aktiviteter som passar Västmanlands natur:
- Vandra genom den gamla kulturbygden, förslagsvis på Bergslagsleden
- Mountainbike
- Paddla på någon av alla åar och vattendrag
Nationalparker och andra områden
I nordöstra hörnet ligger en liten del av Färnebofjärdens nationalpark. Nationalparken “utgör en del av Nedre Dalälven och som sträcker sig mellan Avesta och Bottenhavet. På det vidsträckta slättlandet breder älven ut sig i en serie stora, grunda sjöar åtskilda av korta, ofta flergreniga forssträckor på slättlandet i Uppland. Den säregna karaktären avviker markant från andra älvsträckor i landet.”
I Västmanland ligger även världsarvet Engelbergs bruk som grundades 1681 och utvecklades till ett av världens då modernaste järnbruk. Både byggnader och utrustning finns kvar än idag.
Precis som i alla landskap finns här gott om naturreservat, men också kulturminnen. Här är några tips:
- Klackberg – “Ett område fyllt med spåren från ett flera hundra år gammalt bergsbruk, omgivet av vacker natur. Följ någon av de slingrande stigarna och trapporna eller promenera i en tunnel rakt genom berget. På en del ställen finns djupa gruvhål att titta ner i och på andra ställen finns fina utsiktsplatser.” Här finns även Blå Grottan, en öppning till en tunnel som ledde in i Granrotsgruvan. Namnet kommer från det intensivt blåa vatten som än idag strömmar ut ur öppningen.
- Kolpelle – gammal granskog med hängande lavar. Här finns också spår av kolbotten, en rest från de kolmilor där kolen tillverkades genom att “värma”/förkolna trävirke.
- Ängsö – Populärt naturreservat med 23 öar och 222 holmar och skär i Mälaren i Västerås kommun.
- Hälleskogsrännan – Ett område som drabbades av en skogsbrand 2014 och som nu återhämtar sig
- Lokadalen – “Den längsta och djupaste av flera sprickdalar som skär genom gränstrakterna mellan Värmland och Västmanland. Genom reservatet är dalgången skarpt utmejslad, med en brant östsida och smala sjöar på rad i dalens botten. Mest spektakulär är den trånga dalbottnen mellan Södra Loken och Norra Tröshyttetjärnen.” Här finns även gammal orörd skog. Strax norr om naturreservatet ligger kulturminnet Loka Brunn, en gammal kurort som idag kanske mer är känd för sitt dricksvatten.
- Gamla Pershyttans bergsmansby är också ett kulturminne värt ett besök.
På länstyrelsens hemsida hittar du listor på alla reservat i landskapet, sorterat efter område.
Länkar
- Bergslagsleden – Samlingssida för olika leder i bergslagen, givetvis på störst fokus på just på den 28 mil långa Bergslagsleden, mellan Kloten i Västmanland och Tiveden i Västergötland.
- Postleden – 56 km vandringsled mellan Hällefors och Kopparberg
- Silverleden – 65 km vandringsled, rundslinga via bla Hällefors, Silvergruvan och Sävenfors.
- Paddla i Bergslagen – samlingssida för kanotleder i Bergslagen
- Bergslagen Cykling – samlingssida för cykelleder i Bergslagen, både MTB, Landsväg och Downhill
- Kolarbyn Eco Lodge – “Sveriges mest primitiva vandrarhem”, boende och aktiviteter i Skinnskatteberg
- Bergsbruk – sida med förteckning över olika gruvor i Bergslagen
- Destination Bergslagen – Officiell sida för Bergslagens områden Kopparberg, Lindesberg, Nora och Hällefors/Grythyttan
- Visit Västmanland – Officiell sida för Västmanland
- Länstyrelsen Västmanland
Källor:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/västmanland
https://www.grundskoleboken.se/wiki/Västmanland
http://www.bergslagen.se/upptack/var-historia.html
https://www.lindehistoria.se/bergslagen/bergsbruket/
https://www.sgu.se/mineralnaring/svensk-gruvnaring/historiska-gruvor/
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bergslagen
https://www.jarnriket.com/veta-mer/jaernriket-gaestrikland/
http://resource.sgu.se/produkter/broschyrer/sveriges-berggrund-broschyr-nov2017-webb.pdf
Samtal med Håkan Ceder, Nora Turistbyrå
