2019-04-13
Tidigare var min största ursäkt till att jag köpte plastpåsar i affären att, “men jag måste ju ändå ha en påse till mina hushållssopor”. Det var innan jag visste att det faktiskt fanns enklare, betydligt mer miljövänliga påsar jag kunde använda till just detta. Påsar som tom kan komposteras! Dagens tips är med andra ord:
Använd en miljövänlig soppåse
I Sverige går majoriteten av våra hushållssopor till förbränning och energin tas tillvara på och blir till fjärrvärme eller el. Detta är väldigt bra – men när tex plast av råolja förbränns sker ett utsläpp av växthusgaser. Plast bör därför återvinnas i så stor utsträckning som möjligt i stället för att brännas upp, för att minska koldioxidutsläpp.
Att använda en soppåse av tex sockerrör är ett bättre alternativ i förbränningssynpunkt (ger 85% mindre koldioxidutsläpp jämfört med plastpåsen), men dessa sockerrör odlas och skördas ofta i Brasilien. Ökad efterfrågan på sockerrör gör att regnskog skövlas för att ge plats åt odlingar, en handling som har stor påverkan på vår miljö globalt. Dessutom har denna typen av plast samma egenskaper som plast gjord på råolja, vilket gör att den inte kan brytas ned.
Den påse jag för tillfället använder mig av är en tunn, certifierad komposterbar påse från BioBag. Att använda tunnare påsar är bättre då de kräver mindre material vid tillverkning. Deras biobaserade plast görs dessutom av av en mix av stärkelse, vegetabilisk olja och en komposterbar polyester. Den är med andra ord helt organisk. Påsarna är certifierat ”hemkomposterbara” (se nedan) och lämnar heller inga farliga gifter vid förbränning.
En annan, liknande påse är svenska Ekobag. Alla deras produkter görs i Norden av potatisstärkelse (från restprodukter) och komposterbar polyester.
Bioplast, biologiskt nedbrytbar eller komposterbar – vad är skillnaden?
Ibland blandas alla plaster som är gjorda på ett annat material än råolja, ihop som “bioplaster”. Detta inkluderar även den ovanstående sockerrörsplasten som precis som “vanlig” plast inte är nedbrytbar. En biobaserad påse behöver med andra ord inte vara nedbrytbar.
Men inte heller “biologiskt nedbrytbar” är riktigt vad det låter som. Ofta används termen missvisande i reklam och marknadsföring. En sådan “plast” kan endast brytas ner under speciella förhållanden, ofta krävs en så kallad industriell kompostering och kan med andra ord inte brytas ned om den skulle hamna i naturen. För att få kallas komposterbart får ett material inte kvarlämna några rester (farliga som ofarliga) efter en komposteringscykel. Det måste dessutom certifieras.
Certifieringar
Certifieringen “EN 13432” (Också TÜV Austrias “OK compost INDUSTRIAL”) betyder att hela produkten kan komposteras industriellt, dvs inte bara plasten utan även alla andra komponenter i produkten, t.ex. färger, etiketter och lim. I denna typ av kompostering är kravet att “efter 3 månaders kompostering och efterföljande siktning genom en 2 mm sikt, får inte mer än 10 procent vara kvar, jämfört med den ursprungliga massan”.
TÜV Austria har också en certifiering som heter “OK compost HOME”, vilket innebär att produkten inte är lika känslig för förhållanden som tex kyla och varierande natur och kan därmed komposteras i en hemkompost. De ovan nämnda BioBag och Ekobag har denna certifiering.
Källor: naturskyddsföreningen, karlstad kommun, jordklok, biobag, supermiljöbloggen, european bioplastic, tüv
Hela utmaningen och fler tips hittar du här
Har du tips på hur man kan leva ett skräpfritt liv? Tipsa gärna i kommentarsfältet nedan!
