Ett obeskrivligt dån, mark som sjunker ner under fötterna och som sedan börjar glida undan, snabbare och snabbare. Paniken när snön hinner ikapp och från till att en början bara bildat ett diffust moln till att bli tjockare och tjockare och tjockare och sen – svart. Allt är kaos för en stund och sedan blir allt stilla. Du kan inte röra dig, du vet inte vad som är upp, inte vad som är ner. Du kan inget annat göra än att vänta på att någon ska lista ut var du är och gräva upp dig.
–
Att bli begravd i en lavin är nog det absolut mest panikartade jag kan tänka mig och för många är det ett mardrömsscenario man gärna tränger undan. Precis som med mycket annat tänker man att ”det händer inte mig”. Men laviner inträffar och för några blir mardrömmen en verklighet. Även här i Sverige förekommer dödsfall i lavinolyckor.
För att öka medvetenheten och för att förebygga risken för olyckor arrangerade igår Tierra och stiftelsen Skiers Left en gratiskurs i lavinsäkerhet på Naturkompaniet i Stockholm. Föreläsare var Mårten Johansson från Åre lavincenter. Mårten har jobbat aktivt med lavinsäkerhet i över 15 år och har bland annat bott och arbetat i den populära skidorten Chamonix och är idag chef för just Åre Lavincenter. Den två timmar långa kursen var uppdelad på två pass där Mårten i det första förklarade vad en lavin är och hur den uppkommer, för att senare i det andra mer gå in på mer ingående hur man själv kan tolka olika situationer och göra en egen riskbedömning över läget. Jag har nedan satt ihop en liten sammanställning av vad han gick igenom ikväll.
Definitionen av en lavin.
Mårten började sin föreläsning med att försöka definiera vad en lavin är och tillsammans med besökarna fastställdes att en lavin är en mängd snö som satts i rörelse nedför (ett berg) i ett så kallat ras. Detta kan ske på lite olika sätt och Mårten valde därför att skilja på tre olika typer av laviner.
1. Lössnölaviner. Som man kan höra på namnet är detta lös snö som satts i rörelse på ett eller annat sätt. Lavinen kan starta liten men växter i storlek allt eftersom den rör sig nedåt. Dessa kan t.ex. starta ur de spår en skidåkare gör då hen åker genom lös snö. Denna typ av laviner är absolut farliga, men är inte de som toppar i olycksstatistiken på grund av att den som råkat utlösa lavinen befinner sig ovanför den då den startar.
2. Hängdrivor. Enligt Mårten det som många oerfarna ser som den största risken för laviner. Det är snö som hänger i drivor över t.ex. kammen på ett berg, som ser ut att lätt kunna låssa och rasa ner.
3. Flaklaviner. Den vanligaste och farligaste typen av lavin. Ett större område, ett flak, av snö lossar och rasar ner för bergssidan. En flaklavin uppstår när ett lager mer eller mindre packad snö ligger uppe på ett tunnare, svagt lager snö och det tunnare lagret på ett eller annat sätt rubbas och brister. Mårten liknade det med att ha en stor glasskiva ställd ovanpå en mängd med champagneglas. Så länge skivan har ett jämnt och försiktigt tryck på sig kan champagneglasen stå emot ganska stor vikt. Men om någon sparkar till de yttersta förändras trycket och fler och fler glas kommer att gå sönder och tillslut brister allihopa.
Det farliga med den här typen av laviner är att de är svårare att förutspå om man inte har rätt kunskap. Men det var alltså delar av den kunskapen Mårten delade med sig av under fortsättningen av sin föreläsning.
Faktorer bakom
För att en lavin ska kunna uppstå behövs några olika faktorer. Snö, en trigger/igångsättare och lutning. Om vi ska stanna kvar vid det sista lavinexemplet, en flaklavin som även var den typ av lavin som Mårten fokuserade på i resten av hans föredag, så behöver lutningen för att en Flaklavin ska uppstå vara minst 25 grader. Till det ska tilläggas att en vanlig svart pist lutar ca 20 grader så det ska vara ganska brant för att en falklavin ska dra igång. En trigger/utlösare är något som, i flaklavinens fall, rubbar balansen i det svagare lagret snö (“champagneglasen”), t.ex. en skidåkare.
Riskbedömning
Om man ska ge sig ut offpist ska man vara såpass påläst att man kan göra en bra riskbedömning och då menar Mårten att det är tre olika faktorer att ta hänsyn till och bedöma utefter dess risker. Terrängen, Snön och Människan. Detta räcker inte att göra någon gång per dag, utan ska göras varje gång man kommer till ett nytt område, inför varje åk om det är skidor man åker. Hur bedömmer man då dessa?
Terrängen. Det första man kan titta efter är om det redan finns spår av laviner. Finns det det är det väldigt troligt att fler kan uppstå och man bör därför låta bli att åka. Det andra är lutningen. Som tidigare nämnt behöver lutningen vara minst 25 grader för att en flaklavin ska uppstå. Är den inte det så är det alltså relativt säkert. Tänk på att det gäller även lutningen på berget ovanför där du är. Är lutningen däremot 25 grader eller mer måste själv man avgöra hur stor risken är. Hur ser omgivningen i övrigt ut? Farozoner kan vara ställen där snön är tunnare, t.ex. på toppen av ett berg där det blåser mycket eller runt träd/stenar. En skidåkare påverkar snön ungefär 1 m ner i pudersnö och 3 dm i packad snö och befinner man sig på ett ställe med mindre snö är det större risk att man påverkar det där svaga lagret av snö som håller uppe flaket. Skadade träd är också en varning för att det kan ha gått laviner i området tidigare. Om du ser en så kallad “lavinkägla”, resterna av en lavin, men ingen kant ”brottkant” där lavinen startat ifrån kan det innebära att ny snö har fallit och grunden för en ny lavin byggts upp. En annan fråga du ska ställa dig är, Vad kan det få för konsekvenser om en lavin utlöses? Finns det träd, klippor eller rent utav stup som kan ge större risk för skador vid en eventuell lavin. Hur ser det ut längre ner, kan jag sätta andra människor i fara om jag utlöser en lavin? Är svaret ja på det senaste ska man såklart inte åka.
Snön. Snön är komplicerad. Det räcker inte bara med att titta på snön för att kunna avgöra risken. Inte heller att gräva en grop för att försöka analysera den. Anledningen är att väder och vind, temperaturer och snöfall påverkar snön på olika sätt. Den snön som legat sen tidig vinter långt ner i snötäcket och som varit säker kan sent på säsongen plötsligt försvagas om det t.ex. har regnat eller varit plusgrader. För att få hjälp med att analysera snön kan du gå in på lavinprognoser.se. Var noga med att kolla upp vilket datum prognosen var utfärdad. Mycket kan hända på några dagar. Men det finns även uppenbara tecken i snön som gör att du enkelt kan bestämma dig för att inte åka. Om du ser tydliga tecken på en tidigare lavin, om du kan se sprickor eller höra lavinrelaterade ljud. Extrema förändringar i vädret, te.x. stora, plötsliga temperaturskillnader, regn eller stora snöfall är också riskfaktorer.
Människan. Lättast är att se till sig själv. Har jag nog med kunskap för kunna att bedöma detta? Kan jag lita på min erfarenhet? Har jag rätt utrustning med mig? Har jag fysiken? Och hur reagerar jag i en utsatt situation? Man bör också vara observant på vad som kan distrahera ens logiska tänkande, t.ex. när man börjar följa någon annans spår, går på gammal vana, får tunnelseende eller drabbas av ”puderhets”. En annan risk är gruppens påverkan. Det kan endera yttra sig att man faller för grupptrycket, att man vill visa att man vågar. Men det kan också vara att man förminskar sig själv då man omger sig av mer erfarna och tänker ”men de borde ju veta bäst, åker dom så är det nog ingen fara”. Att vara med andra ger lätt en känsla av att risken är mindre, man känner sig säkrare, något som givetvis inte stämmer.
Att det är mycket att ta hänsyn till i sin riskbedömning är uppenbart och även om jag bara tagit upp en bråkdel av vad Mårten pratade om idag så är även det en bråkdel av vad som finns att ta upp och lära sig. Har jag missat något eller är det något du tycker jag fått om bakfoten? Kommentera gärna nedan!
Detta var den sista kursen i lavinsäkerhet som hölls av Tierra/Naturkompaniet/Skiers Left och Åre Lavincenter, men den har tidigare hållits på andra platser i landet. Om du skulle vara intresserad av att veta mer skulle jag rekommendera att du kontaktar din närmaste friluftsbutik och kolla med dem om inte de skulle vara intresserade av att anordna något liknande.
Du kan också läsa mer om laviner här samt hämta aktuell information:
