2019-04-18
Häromdagen tog jag upp problemet med matsvinn och hur vi kan göra för att bäst ta hand om den mat vi har. Oavsett hur bra vi blir på detta, kommer det alltid bli någon typ av matavfall över. Jag har under den här utmaningen märkt att en förvånansvärd stor del av mina hushållssopor, är just matavfall. Men jag har också hittat ett sätt att ta till vara på det – trots att jag bor i lägenhet! Därför tänkte jag idag tipsa om hur du kan:
Ta hand om ditt matavfall
År 2016, var 15,5% av svenskarnas sopor, matavfall som gick till återvinning. Men med tanke på att vi är flera i Sverige som inte återvinner vårt matavfall, skulle jag gissa att siffran över hur stor del av vårt avfall som faktiskt är mat, är betydligt högre. Räknar vi på att vi årligen slänger 473 kg sopor per person – och att 97 kg av det är matavfall, innebär det dryga 20% av vår totala sopmängd (baserat på siffror från SCB och sopor.nu). Det blir med andra ord väldigt mycket som skulle kunna tas hand om, istället för att hamna i soporna! I denna text tänkte jag tipsa om några saker du kan göra.
Matavfallsavhämtning
I många kommuner går det idag att källsortera sitt matavfall med hjälp av “bruna påsen” som slängs i en separat soptunna. Vissa kommuner har ett annat system där man använder sig av en grön påse, som slängs i vanliga soptunnan, men som optiskt rensas ut på sopstationen. Det här matavfallet går vidare till en rötningsprocess där det senare blir till biogas och biogödsel. Det kan också komposteras och användas i parker, trädgårdar eller inom jordbruket. Du kan läsa mer om detta här.
Det här är ett väldigt enkelt sätt för privatpersoner att kunna ta hand om sitt matavfall. Tyvärr är det dock inte alla kommuner som har detta system och tyvärr är det heller inte alla hushåll i de aktiva kommunerna, som har matavfallsavhämtning. Om du inte har det idag, kan du ansöka om att få det. Gå in på kommunens hemsida och sök på matavfall. Där finns information om hur du går tillväga. Om du bor i villa räcker det ofta att göra en anmälan. Om du bor i bostadsrätt behöver du ta det via styrelsen, om du bor i hyresrätt kontaktar du fastighetsägaren.
Ett alternativ om du inte kan få matavfallsavhämtning är att själv ta hand om ditt avfall i en egen kompost – och ja, det finns alternativ även för dig som bor i lägenhet!
Kompostera
Det finns flera olika typer av kompostering. Den mest traditionella, som vi kanske först tänker på när vi hör ordet kompost, är en så kallad varmkompost som står ute. Denna lämpar sig främst om man bor i villa och har tillgång till en egen trädgård. För dig som bor i lägenhet, kan en så kallad bokashikompost vara en lösning. Nedan kan du läsa mer om de båda.
Innan du börjar kompostera behöver du anmäla det till kommunen. Gå in på din kommuns hemsida och läs mer.
Varmkompost – utomhus
En varmkompost är en kompost som står utomhus, där du lägger ditt matavfall. Du kan också blanda upp det med mindre avfall från trädgården. Komposten fylls på ovanifrån och innehållet bryts ner av bakterier, svampar och småkryp. Detta kallas förmultning.
En varmkompost bör bestå av en isolerad ram (så att komposten inte riskerar att frysa och “stanna av” vintertid), ett lock (av hygienskäl) och ett hål med ett nät i botten (för direktkontakt med marken, så att tex maskar kan ta sig in – men hålla ute möss och andra större djur). En kompost behöver också ha någon form av ventilation för lufttillförsel. Det finns flera varianter på marknaden, men det går också att bygga en själv.
För att en varmkompost ska fungera krävs syre, värme och vatten. Man bör också se till att hålla en bra balans mellan kol och kväve. För att se till att syre kommer ner i komposten, så att mikroorganismerna kan jobba, är det bra att då och då röra om i den med någon typ av redskap. Man kan också klippa ner avfall från trädgården emellanåt. Detta ger struktur till jorden och tillför också hålrum/luftfickor. Avfall från trädgården innehåller också kol, vilket är bra för att balansera upp det kväverika avfallet inifrån.
När det kommer till värme håller sig komposten varm själv, då värme frigörs när avfallet bryts ned. Dock är det som sagt, ändå viktigt att isolera den vintertid. För att komposteringsprocessen ska komma igång krävs också vätska, men detta behövs sällan tillsättas då vätska ofta finns i avfallet.
Det tar ca 6-8 månader innan “mullen” som avfallet förvandlas till, är färdig. Första tömningen bör du dock göra först efter 9-12 månader. Den näringsrika mullen bör sedan spädas ut med vanlig jord i förhållandet 1 del mull, 4 delar jord.
Läs mer om varmkompost och hur du använder den i denna guide.
Foto: Jenny Harlen/bokashi.se
Bokashi – inomhus
En varmkompost kräver lite omtanke och plats. En bokashikompost är betydligt mer lättskött. Den tar lite plats och kräver minimalt med underhåll. Dessutom luktar den inte och stökar inte ner. Den är med andra ord perfekt för dig som bor i lägenhet!
En bokashikompost fungerar som så att du lägger ditt matavfall i en lufttät behållare (tex en hink med lock). Det bästa är att fylla på max 1-2 gånger per dag, då man i den i den här typen av kompost vill undvika att låta den exponeras för syre. När man har fyllt på, pressar man ihop innehållet något, varpå man strör över ett särskilt spån som innehåller ett antal “effektiva mikroorganismer”. Spånet går att köpa färdigt, men går också att göra själv.
I hinken tar mikororgansimerna hand om avfallet och ser till att det i inte ruttnar. En jäsnings- och syrningsprocess påbörjas för att förbereda det för jorden. När hinken sedan är full, låter man den stå i rumstemperatur i minst två veckor, för efterjäsning. Därefter kan man gräva ner den direkt i jorden. Där fortsätter processen och eftersom den är förberedd, går det snabbt! Redan efter två veckor kan man plantera och efter 2-6 veckor beräknas allt avfall förvandlats till jord! Se till att täcka över ytan med tex ett galler, för att hålla nyfikna djur borta. Du kan också förvara bokashin efter jäsningen, till det att du kan gräva ner den. Om du inte har tillgång till trädgård kan du göra den till jord i en jordfabrik inomhus. Se till att du har en plan för vad du ska göra med bokashin innan du börjar.
Under tiden hinken fylls på, uppstår vätska som frigörs från avfallet. Om man använder en hink, kan man därför behöva lägga i lite papper som kan suga upp vattnet. Men det finns också särskilda hinkar med tapp som samlar upp vattnet, så att man kan tappa av det. Detta vatten, kan sedan användas som gödning, både inomhus och utomhus! Späd med 1 del med 10 delar vatten.
Eftersom bokashiprocessen sker lufttätt och under jord innebär det att den inte läcker några växthusgaser, vilket är en otorlig fördel ur miljösynpunkt, men det ger också en näringsrikare jord!
Foto: Moa Järv/bokashi.se
Utöver dessa två komposteringsvarianter, finns det såklart fler. Ett ex är en maskkompost, som man kan ha inne eller på balkongen. Ett annat är en så kallad kallkompost som främst används för trädgårdsavfall som ris, löv och gräsklipp. Läs mer om olika typer av komposter i denna guide.
Vad kan komposteras?
- Kaffefilter med sump, tepåsar och teblad.
- Hushållspapper och äggkartonger.
- Vissna blommor och blomrester.
- Äggskal, mjölkprodukter,
- kött- och fiskrens (täck med strö)
- samt alla slags matrester
Källor: statistiska centralbyrån, sopor.nu, avfall sverige, smaklöken podcast, gröna johanna, region gotland, bokashi.se
Hela utmaningen och fler tips hittar du här
Har du tips på hur man kan leva ett skräpfritt liv? Tipsa gärna i kommentarsfältet nedan!
