PCT – Del 15 : Mot Kanada!

2016-10-17

:

Stevens Pass – Manning Park, Kanada. 197 miles / 317 km.

En lucka mellan träden. Tjock skog som för några meter plötsligt upphör. En glipa, en strimma som sträcker sig upp så långt jag kan se, över berget i horisonten. Tomrummet markerar gränsen. Målet. På den vänstra sidan ligger USA. På den högra, Kanada. Om bara några ögonblick kommer min vandring att vara slut, några steg till och jag är framme. Framme vid monumentet som markerar slutet för Pacific Crail.

 

border

 

När jag skrev mitt senaste inlägg hade jag ca 32 mil kvar till denna punkt, 32 mil kvar att vandra. Dagarna sedan dess har varit omtumlande och utmanade, framförallt mentalt. Vädret har testat mig och fått mig att pressa mig själv till det yttersta. Jag har fått öva på att tänja mitt tålamods gränser även när trötthetens tårar rullat ner för mina kinder. När kroppen fysiskt sett har kunnat gå, men mentalt inte velat göra annat än att ligga ner och gråta i fosterställning. Relationen mellan mig och mina två vänner som fortfarande vandrat vid min sida har också prövats, den har blivit mer ansträngd men samtidigt även intimare. Dåligt med sömn, trötta ben, ständig hunger och känslan över att vara så nära men ändå ha så långt kvar ledde till lättretade sinnen som snabbt irriterade sig på minsta småsak. Det hindrade oss dock inte för att varje kväll när tälten var uppsatta, berätta för varandra hur tacksamma vi var över att vara här tillsammans och hur mycket vi älskade varandra. Be om förlåtelse om vi agerat irrationellt under dagen.

Vad som gjorde denna etapp så tuff var framförallt värdet. Ihållande regn som även övergick i snö vid några tillfällen. En ständig oro för molnen som rörde sig över himlen. Skulle de stanna kvar där uppe som moln, eller skulle de komma ner över oss som regn och kyla ner och blöta ner oss, tvinga oss att slå läger innan vi egentligen gått klart för dagen? Skulle solen titta fram så jag slapp oroa mig över mina blöta kläder och min blöta utrustning och istället kunde använda solen till att torka den? Skulle det hålla upp såpass länge att vi kunde kompensera för de kilometrarna vi inte kunde gå i gårdagens regn – och skulle vi i så fall orka med att gå dem?

 

fog3

rainbow

morning

gren

sunshine

snow
Det var inte bara regn som föll över leden denna sista etapp. Även hagel och snö förekom.

 

Men det gick vägen. Tillsammans tog vi oss igenom även de mest svåra stunder och som belöning har denna sista etapp bjudit på fantastisk natur och en utmaning som får mig att lämna leden ännu mer rakryggad, starkare och stoltare än vad jag kände mig för några veckor sedan. Alla dessa motgångar har stärkt mig på ett sätt jag inte visste var möjligt. När jag blickar tillbaka över hela min vandring är de just de delar som varit mest utmanande som också varit de bästa. Det är i dem man växt som människa, nått och tänjt på sina gränser på vad man klarar av, känt hur både ens fysik och psyke blivit starkare. För för att komma till nästa nivå måste man ju just pusha sina gränser allt längre och det är det jag tvingats göra.

 

glacierpeak

river

cutthroat1

mountains

cutthroat2

 

När jag till slut kom fram till glipan i skogen, fram till monumentet, var jag full av känslor. Jag kände mig lycklig, sorgsen, lättad, glad, vemodig, irriterad. Men framförallt kände jag mig lugn. Fulländad. Jag hade nog trott att jag skulle tycka det var jobbigare att lämna leden, men kanske gjorde det besvärliga värdet det lättare. Hösten hade kommit och det var liksom dags. Leden har givit mig det vackraste och mäktigaste jag varit med om. Men det var dags för mig att åka hem. Dags för leden att gå igenom ännu en vinter, återhämtas för att komma tillbaka nästa år, redo för nya vandrare.

 

finish

 

Monument 78 markerar slutet på leden. Början för de som börjar här och går söderut. Kanske markerar den även början för mig, början på det liv som startar nu. Livet efter Pacific Crest Trail. Stegen från monumentet var inte de sista stegen på denna vandringen, det var inga steg på väg ifrån Pacific Crest Trail. Det var de första stegen på nästa äventyr, steg på väg mot framtiden och vad som komma skall!

 

 

Tack för allt Pacific Crest Trail!

Jag klarade det!

 

 

 

Dela:

14 reaktioner på ”PCT – Del 15 : Mot Kanada!

  1. Så härligt att läsa att du gjorde det! Strongt gjort!
    Och jag är så glad att du har låtit oss följa med dig.
    Tack för bloggen.

    1. Tackar så mycket!! Jag kommer fortsätta blogga här från andra äventyr. Hoppas du vill hänga med även på dem! 🙂

  2. Bra jobbat! Vilken bedrift och upplevelse, hatten av. Det har varit en roligt att få följa dig på dina strapatser här på bloggen. Mycket fina bilder och bra skrivet. Tack Linda.
    Bästa hälsningar
    Magnus
    ps. Jag antar att du inte precis är avskräckt vad gäller långvandringar? Vad har du för tankar om nästa vandring? Hur ser önskelistan ut?

    1. Tack snälla! Det kommer absolut bli fler större projekt, men just nu ligger fokus på att samla ihop allt material från denna. Det kommer bli lite föreläsningar och en större fotoutställning bland annat! Men jag kommer fortsätta uppdatera bloggen kontinuerligt, så håll utkik! 🙂

    1. Hej Jacob,
      Det blir nog inget som kommer dyka upp på Youtube då jag bara har några få filmklipp från vandringen. Men lägger jag upp något dyker det nog upp här först och främst! Kommer också lägga upp ett inlägg här med samlade bilder så småningom.

  3. Du er så pisse sej – jeg har fulgt dig fra starten – og du har skabt et tomrum som kun kan fyldes af en PCT …… jamen for helvede, det virker så vildt, så uopnåligt…
    Hvad gjorde du egentlig med mad – kunne du sende pakker fremad fra de større byer – eller købte du dig fra det hele ??
    Og hvad har turen egentlig kostet dig i kr. ??

    I den største respekt
    Velkommen hjem

    1. Hej Eva!
      Tusen tack! Vad kul att höra! Det har sannerligen varit ett äventyr!
      På vissa större ställen jag passerade köpte jag mat. Om jag visste att det skulle finnas en större mataffär/supermarket. Annars beställde jag mat från sonorapassresupply.com – en hemsida som är inriktade på att sälja vandringsmat och annat till de som vandrar längs Pacific Crest Trail. Väldigt smidigt! Min budget för allt inkl resa och boende innan/efter leden låg på 75.000. Tror kanske att det landade på 85 tillslut, men det hade absolut gått att komma undan billigare!
      ?

  4. Imponerande! Grattis till att ha genomfört en dröm.
    Har varit intressant att följa din vandring och dina funderingar. Tack för att du delat med dig!

    Ska bli intressant att se vad för “tok” du hittar på härnäst 😉

    1. Tack snälla! ? Det kommer absolut bli mer tokigheter framöver! Just nu håller jag på att avsluta detta, sammanfatta i text, redigera bilder, skriva ihop föredrag m.m. Bland annat kommer det bli en fotoutställning som kommer visas på några olika ställen i landet i vår. Du är hjärtligt välkommen förbi någon av dem om du har möjlighet!

  5. Det har vart sjukt inspirerande att följa din resa! Jag är otroligt sugen på att göra en liknande resa, men det får dröja ett par år tills barnen är utflugna! Jag kommer dock helt klart att komma på en av dina utställningar och föreläsningar! Och sist men inte minst – underbara bilder! ?

    1. Hej Emil,
      Vad kul att höra, tack snälla! Jag lovar att lägga upp här när jag bokat in något, så håll ögonen öppna! 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Alla inlägg

Stories

Kom igång

Sverige

Wilderness Stories