EnglishFrançaisDeutschEspañolSvenska

#ZeroWaste Challenge : Dag 16

2019-04-16


I Sverige slänger vi i ca 494 000 ton ätbar mat per år. Det innebär i snitt, drygt 54 kg årligen per person eller drygt ett kilo i veckan. Mat som alltså går att äta! Ungefär hälften hamnar i soporna, hälften i avloppet. Utöver detta slänger vi en hel del mat vi inte kan äta längre och den totala siffran beräknas uppgå i 938 000 ton – eller 97 kg per person – per år. Om vi dessutom räknar med allt svinn i produktionen för denna mat landar siffran på 1,3 miljoner ton.

Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring två miljoner ton koldioxid. Det är ungefär tre procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Dessutom står den svenska livsmedelshanteringen för cirka 50 procent av vår totala övergödning och 20-25 procent av vår totala klimatpåverkan. Livsmedelsproduktionen ger också upphov till spridning av gifter, som tex bekämpningsmedel. Det är också en av de mest vattenkrävande sektorerna.

Det är lätt att tänka att det inte gör något att slänga mat, eftersom det är biologiskt. Men med de här siffrorna tror jag vi kan enas om att om vi vill minska vår miljöpåverkan, så måste vi se över hur vi hanterar vår mat. Dagens tips blir därmed:


Minska matsvinnet


I texten nedan tänkte jag ge tips om olika saker du kan göra för att minska matsvinnet och hur du kan ta hand om maten för att den ska hålla längre. Eftersom den här utmaningen handlar om att minska på ens skärp kommer jag också tipsa om olika produkter som kan ersätta den plast som vi ofta använder för att förvara vår mat i.


Sätt att minska på matsvinnet

  • Ta en bild på kylskåpet och skafferiet innan du åker och handlar. Då kan du lätt se tillbaka när du väl står i affären och funderar på vad du har hemma eller ej.
  • Planera dina inköp: Skriv inköpslistor, veckomenyer och storhandla (men bara det du verkligen behöver).
  • Ställ maten så du ser den i kylskåpet. Mat som hamnar långt in och bakom annan, glöms lätt bort och blir gammal. Ha gärna en speciell plats för mat som måste ätas snart.
  • Tänk ett varv extra innan du slänger/häller ut. Kan det du inte behöver nu användas till något annat? Tex kan frön från en pumpa kan rostas och läggas i muslin. Avkok från grönskaer kan sparas och användas till buljong. Torra brödkanter kan stekas i olja och användas som krutonger.
  • Bäst-före betyder inte oätlig-efter. Ofta är den bra långt efter. Titta, lukta och smaka och våga lita på dina sinnen. Gravida, personer med nedsatt immunförsvar och äldre bör dock vara något försiktigare och tänka på detta.

Ta hand om dina rester

  • Ta hand om dina rester. Använd dem i en ny maträtt (tex risotto, wok, omelett eller pyttipanna) eller frys in.
  • Kyl matrester och sätt in i kylen så snart som möjligt. Varma rester höjer temperaturen i kylen/frysen vilket är dåligt för övriga varor. För snabbare kylning: Dela upp i mindre lådor, ställ utomhus eller kyl i vattenbad. Rester går bra att äta så länge de luktar och smakar bra och inte har möglat.
  • Frys in mat som du vill spara länge, bra frystemperatur är -18 °C.
  • Frys in det som börjar bli gammalt om du inte kommer äta det. Frukt går tex bra att frysa in och använda till exempelvis smoothie. Även juice, mjölk, grädde, ost, smörgåsskinka mm går bra att frysa. Märk med datum.

Förvara maten rätt

  • Se till att ha rätt temperatur i dina kylskåp. En bra temperatur är +4°C för kylen och för frysen -18°C.
  • Kylvaror som färskt kött, fisk och mejerivaror bör ställas in i kylen så fort som möjligt. Då håller den längre och minskar risken för att dåliga bakterier förökar sig.
  • Låt inte kylvaror stå framme i rumstemperatur längre än två timmar.
  • Undvik att förvara mat i direkt solljus.
  • De flesta grönsaker och frukter håller längre om de förvaras i kylskåp.
  • Morötter: Ställ i vatten.
  • Svamp: I öppen skål.
  • Bär: I lufttät förpackning. Skölj först vid användning.
  • Grönsaker: I något som absorberar fukt, tex en handduk.
  • Potatis och lök: Mörkt och svalt.
  • Blomkål, zucchini, avocados etc: I grönsakslådan i kylskåpet
  • Färska kryddor: Sätt dem i vatten, i kylen eller i fönstret.
  • Delad avokado: I lufttät förpackning – behåll kärnan.

Tips på produkter du kan använda istället för plast

  • Matlådor med lock i glas eller rostfritt stål.
  • Istället för plastfolie: Det finns återanvändningsbara folie som är som tunna dukar behandlade med bivax. När du lägger pappret om en produkt gör värmen från dina händer att det håller sig på plats, precis som plastfolie. Kan användas direkt över tex en ost, eller över tallrikar. En fördel gentemot plasten är att flera av dessa andas vilket gör att miljön innanför blir bättre. Dessutom kommer de i olika färger och mönster vilket gör att ditt kylskåp kommer se så mycket trevligare ut! Håller i ca ett år och tvättas i kallt vatten och lufttorkas. Ex på dessa produkter är Abeego (kan komposteras), Bee’s Wrap, svensktillverkade Mårda och Wrappa som även har veganska alternativ utan bivax.
  • Istället för påsar: Ovanstående Mårda gör även påsar i detta material som passar utmärkt till tex svamp. Kan slutas med handvärme, eller hållas öppna.
  • Istället för Zip-lock: kan du använda dig av liknande påsar gjorda av silikon, ett material gjort på förnyelsebara resurser (ex kisel från sand). Dessa kan användas flera gånger. Rengörs genom att diska för hand eller i diskmaskin. Materialet är slitstarkt och tål även kokande vatten. I och med att det är så slitstarkt kan det användas både tillförvaring av mat i kylen men också för mackor på utflykten eller som förvaring av produkter m.m. i resväskan. Det funkar även bra för flytande produkter! Jag har i skrivande stund bara hittat påsar från Stasher bags i Sverige, men tex Yuggen går att köpa från england via deras hemsida.


Källor: statistiska centralbyrån, naturvårdsverket, livsmedelsverket, goingzerowaste


Hela utmaningen och fler tips hittar du här



Har du tips på hur man kan leva ett skräpfritt liv? Tipsa gärna i kommentarsfältet nedan!



Dela:
Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Alla inlägg

Stories

Kom igång

Sverige