2019-04-04
Dags för en shoppingrunda? Oavsett om du ska köpa livsmedel, besöka järnaffären, titta på kläder eller hämta ut paket så behöver du förmodligen frakta hem de nya varorna i någonting. Det enklaste är att ta det i butikens egna plastkassar – ett val som inte är särskilt miljövänligt.
I Sverige används det uppskattningsvis 1,3 miljarder plastkassar i handeln varje år. En plastkasse tillverkas av petroleum (råolja) vilket tär på jordens resurser och påverkar dessutom miljön i produktionen, bla genom utsläpp av växthusgaser och miljögifter. Framförallt bidrar de till nedskräpning vilket faktiskt är det största problemet med plastkassen. Dagens tips blir därmed att:
Ta med din egen påse
Vissa ifrågasätter om det verkligen är bättre att ta med en egen påse och det enkla svaret är: Ja – det är bättre att använda en påse du redan har. Du måste alltså inte köpa en ny egen påse för att tacka nej till den i butiken. Precis som jag tipsade om dag 1, så är det bättre att använda det man har innan man köper nytt, oavsett om det är en tygkasse eller en gammal plastpåse. Den absolut bästa påsen är med andra ord: den du redan har!
Men om du ändå måste köpa en ny påse, så är vilket material på påsen som är bäst ur miljösynpunkt, däremot en mer komplex fråga. De flesta siffror som går att finna, rör främst hur mycket energi som går åt att tillverka påsen, men i slutändan handlar det om så mycket mer. Tex handlar det om hur många gånger du kan använda den och många gånger du faktiskt gör det, hur slitstark den är, om den går att laga om den går sönder och slutligen om den kan återvinnas – och om den verkligen blir återvunnen.
Olika Material
Miljöpåsar och påsar av sockerrör
Idag använder sig flera butiker av “miljöpåsar” gjorda av tex återvunnen plast eller av sockerrör, vilket är mycket bättre än plastpåsar gjorda direkt på olja. Sockerrörspåsarna görs av etanol i växten som omvandlas till en plast som kallas Bio-polyten eller grön PE. Denna har samma egenskaper som “vanlig” plast – tyvärr även den att den inte kan brytas ned i naturen.
En annan negativ sak med sockerrörspåsen som inte räknas in när man ser till miljöpåverkan i produktionen, är att en stor del av de sockerrör som används till denna plast, odlas i Brasilien och en ökad efterfrågan gör att regnskog skövlas för att ge plats åt odlingar.
Oavsett vad plastpåsen är gjord på, är den i längden inte särskilt slitstark och kan med andra ord inte användas så många gånger innan den måste återvinnas (om den ens hamnar i återvinningen).
Papperspåsar
Det inte säkert att en papperskasse är bättre ur miljösynpunkt än en i plast. En papperskasse tillverkad i Sverige har ungefär samma miljöpåverkan som en sockerrörspåse, men en tillverkad utomlands har sämre. Dessutom innebär avverkningen av träd, frigörelse av koldoioxid.
Precis som plastpåsen klarar denna påse inte heller av att användas särskilt många gånger innan den måste återvinnas.
Ekologisk Bomull
Det som ofta hamnar i debatten, är tygpåsen och hur bra den egentligen är. Vanlig bomull är inte särskilt miljövänlig. Även om bomullen utgör en liten del (ca 2,5%) av allt som odlas på jorden står odlingarna för hela 25% av alla utsläpp av bekämpningsmedel mot insekter. Detta gäller vanlig bomull – sen finns det Ekologisk bomull. För att bomull ska få klassas som ekologisk krävs att:
- Den ska vara tillverkad utan kemiska bekämpningsmedel och konstgjorda gödslingsmedel.
- Marken där bomullen odlas måste varit fri ifrån kemikalier i minst tre år.
- Odlingen ska varieras med andra grödor.
- Ekologisk bomull skall certifieras för att få kallas ekologisk
Dock krävs det väldigt det väldigt stora mängder vatten för att framställa all typ av bomull. Det sägs att en bomullskasse behöver användas cirka 130-400 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen ger upphov till.
Fördelen med bomullskassen är dock att den är väldigt slitstark och lätt att laga om den ändå skulle gå sönder. Om du använder den till alla dina inköp kommer du snabbt upp i dessa siffror och tar du hand om påsen, säkert långt därutöver under påsens hela livstid.
Ett alternativ är påsar gjorda på återvunnen bomull, vilket är än bättre, men inte lika slitstarkt.
Återvunnen Polyester
En kasse gjord på återvunnen polyester (tex av PET-flaskor eller polyesterkläder) behöver bara användas ca 10-40 gånger för att motsvara den miljöpåverkan som sockerrörspåsen har. Denna är också förhållandevis slitstark och är dessutom lätt att alltid ha med sig då den går att vika ihop och tar därmed inte så mycket plats.
Vad är då bäst?
Som nämndes i början är det absolut bästa att använda sig av en kasse man redan har. Ska du införskaffa en ny, skulle jag satsa på en i återvunnen polyester, för minsta miljöpåverkan och med tanke på hur enkel den är att ha med sig. Men om du tar hand om en påse i ekologisk bomull räcker även denna länge och du bidrar dessutom till att efterfrågan på ekologisk bomull ökar (idag står ekologisk bomull för mindre än 1% av den totala bomullsodlingen). Eller varför inte köpa en begagnad!
Framförallt: Se till att använda din påse så ofta du kan. När du går till apoteket, klädaffären, systembolaget eller varför inte istället för väska på väg till träningen!
Läs mer om kassar i Konsumentföreningen Stockholms rapport från 2016 här
Källor: naturskyddsföreningen, konsumentföreningen stockholm, dagens samhälle, svensk plastindustriförening, sveriges konsumenter, karlstad kommun
Hela utmaningen och fler tips hittar du här
Har du tips på hur man kan leva ett skräpfritt liv? Tipsa gärna i kommentarsfältet nedan!
