2016-10-17 : Stevens Pass – Manning Park, Kanada. 197 miles / 317 km. En lucka mellan träden. Tjock skog som för några meter plötsligt upphör. En glipa, en strimma som sträcker sig upp så långt jag kan se, över berget i horisonten. Tomrummet markerar gränsen. Målet. På den vänstra sidan
2016-09-16 : Cascade Locks – White Pass – Snoqualmie – Stevens Pass. 317 miles / 510 km. Den första september 2016 kom hösten till Pacific Crest Trail och samma dag tog jag stegen över Bridge of the Gods in i Washington, ledens sista delstat. Leden var full av orangea löv
2016-09-02 : Ashland – Creater Lake Mazama Village – Shelter Cove Resort – Big Lake Youth Camp – Bend – Cascade Locks. 429 miles / 691 km. För 7700 år sedan kollapsade och sjönk den ca 3660 m höga vulkanen Mount Mazama ner i den underjordiska sjö av lava som
2016-08-11 : Castella / Shasta – Seiad Valley – Ashland. 216 miles / 348 km. Om den första delen av leden, öknen, var den del av leden där kroppen fick vänja sig vid vandrandet, där fötterna gjorde sig motståndskraftiga mot blåsor och musklerna både i ben och rygg började byggas
2017-07-30 : Sierra City – Belden – Chester – Old Station – Castella / Shasta. 304 miles / 489 km. Så kom jag slutligen fram till den punkt på leden som jag i förväg oroat mig allra mest för. Punkten där stolpen som markerar ledens mittpunkt står. Att oroa sig
2016-07-14 : South Lake Tahoe (Carson Pass) – Truckee – Sierra City. 119 miles / 191 km. Under mina första dagar på leden sa jag ofta att “jag längtar till att livet här på leden blir till en vardag, när det verkligen känns som att man lever ett annat liv
2016-07-12 : Mammoth Lakes – Tuolumne Meadows – Bridgeport – South Lake Tahoe (Carson Pass). 170 miles / 274 km. Efter att vi var klara med Mount Whitney omkring mile 767 hände något som bröt de gamla mönstren. Från att bara möta vandrare som ev passerade en i rasande tempo
2016-07-07 : På grund av det amerikanska postsystemet har jag tyvärr inte kunnat uppdatera min blogg vid mitt senaste etapp-stopp. Jag har de senaste dagarna befunnit mig i South Lake Tahoe, (mile 1090) och väntat på min dator som varit på vift i posten. Dessvärre har den fortfarande inte dykt
2016-06-22 : Bishop – VVR – Mammoth Lakes. 118 miles / 190 km När jag gjorde research inför min vandring längs the Pacific Crest Trail kunde jag läsa att när man kom till the Sierras skulle ens tempo drastiskt minska. Vandrade man vanligtvis 20 miles per dag skulle man inte bli förvånad
2016-06-09 : Kennedy Meadows – Bishop. 86 miles / 138 km Så var det äntligen dags för den del av leden jag både sett fram mot och fasat för: Sierra Nevada. Här skulle ökenlandskapet bytas mot höga snötäckta berg. Redan i Kennedy Meadows gick diskussionerna heta mellan de entusiastiska vandrarna.
”Den största resan är resan inåt” – så lyder ett av citaten från Dag Hammarskjölds bok Vägmärken. Och om du är sugen på att göra en inre resa i sällskap med likasinnade i storslagen natur, om du behöver du en paus från vardagens krav och måsten – då tycker jag du ska följa med på denna fjällvandringsresa där vi också fokuserar på just den inre resan!
Under sju dagar vandrar vi längs den norra delen av Kungsleden som också heter Dag Hammarsköldsleden och varvar med yoga och meditation. Vi startar i Abisko och tar oss därefter 12-16 km per dag mot Nikkaluokta. Sista dagen bor vi på Kebnekaises fjällstation där vi också avnjuter en middag tillsammans. Vi bor i fjällstugor och kan därför röra oss med lätt dagspackning. Du behöver inte ha någon tidigare erfarenhet av fjällvandring utan vi anpassar vandringen efter gruppen. Inför resan har vi ett digitalt möte där vi går igenom hur du kan förbereda dig på bästa sätt, hur du kan träna inför turen och vad du behöver ha med dig.
Fjälledare för turen är Linda Åkerberg. Yogainstruktör är Olivia Portnoff-Klatzkow
Resan arrangeras genom Topo Travel AB